Motlutningsflottning i Hälsingland

Motlutningsflottning i Hälsingland

2026-02-12 Av av Jörgen Bengtson

Föreningen Norden Hudiksvall–Hälsingland drog fullt hus på Patricia den 11 februari 2026. Anledningen var en föreläsning av hälsingeguiden och förre läraren Roger Frank från Näsviken. Ämnet var ”Motlutsflottning i Hälsingland”.

Engelska Bolaget var ett företag som etablerades i Hudiksvall under andra hälften av 1800-talet. Syftet var att exploatera stora, orörda skogstillgångar i Hälsingland och Härjedalen. Man köpte stora rotposter med 50-åriga kontrakt i området.

Planen var att flotta ut virket på Ljusnan. I ett stort virkesskilje i Svinhammar, söder om Ljusdal, sorterades timmer och klenare virke. Klenvirket gick till en massafabrik i Ljusne medan timret skulle sågas.

I Näsviken fanns Forsa Ångsåg som hade kapacitet. Problemet var att mellan Ljusnan och Näsviken fanns då ingen järnväg. Dessutom var grusvägarna inte mycket att skryta med och hästforor var ingen lösning.

Artonhundratalets bästa transportlösningar var floder och kanaler. Engelska Bolagets ingenjörer projekterade då en timmerränna från Ljusnan till sågverket. Rännan skulle ansluta till sjöarna Gryttjen och Lången under vägen. Höjdskillnaden var som mest cirka 12 meter och därför byggdes en lyftanordning (paternosterverk) i Hybo. Över sjöarna flottades timret med linspel eller båtar. Motlutsflottningen var i gång i 29 år mellan 1861 och 1889.

Roger berättade med inlevelse om denna unika företeelse. Hans far Bruno Frank har också under många år dokumenterat densamma. Han hade också bott med sin far, som var skogsförman, och mor, som var skogskocka, i timmerkojor längs Svågadalen under epoken med de stora skogsdrivningarna.

Vi berättade om programmet på vår webbplats: Motlutsflottning en bragd.

Nästa program med Föreningen Norden Hudiksvall–Hälsingland är bildvisning med HT-fotografen Lars Sundin och årsmöte den 25 februari 2026. Då blir det också semla, så långt de räcker. Mer information på föreningens hemsida och annons i press, Årsmöte med semla och HT-bilder.

Text och foto:
Gunnar Grenholm