Finlands hundraårsjubileum lockade

Föreningen Norden Hudiksvall-Hälsingland hyllade hundraåringen Finland med en intressant kväll den 21 november 2017 på Patricia i Hudiksvall. Henrik Willén föreläste om den unga nationens historia under rubriken ”Finland 100 år – en tvåspråkig framgångssaga”.

Henrik Willén, generalsekreterare för Föreningarna Nordens Förbund och tidigare kulturråd vid Finlands ambassad i Sverige, berättade om Finlands dramatiska historia för trettiotal åhörare.

– Han lyfte på ett förtjänstfullt sätt fram de långa linjerna i utvecklingen, berättar Christer Bouij om föredraget.

Henrik Willén startade i mitten av 1200-talet, när Sverige började formeras som stat. Då integrerade Sverige också landområden öster om Bottenhavet. Det finns inga ansatser till en finsk statsbildning vid denna tid. Det är i stället kungariket Sverige och republiken Novgorod, som stakar ut sina intressesfärer.

År 1809 förlorar Sveriges fem län, den östra rikshalva – eller som Henrik Willén uttryckte det, en rikstredjedel. Tsar Alexander I samlar en riksdag – lantdagen i Borgå – enligt de regler som gällde för den svenska ståndsriksdagen. Finland utropas där till ett autonomt storfurstendöme under den ryske tsaren ”upphöjd för framtiden bland nationernas antal, under sina lagars skydd”, som tsaren uttryckte det.

Finland blev alltså inte en integrerad del av Ryssland. De svenska grundlagarna, den lutherska kyrkan och bondefriheten från bevarades under den ryska tiden.

Huvudstad blev inte Finlands största stad, Åbo, utan den lilla staden Helsingfors, som för övrigt fått sitt namn av hälsingar. Tsaren ville att Finland skulle vända sig från Sverige.

År 1906 beslutar ståndslantdagen att införa allmän och lika rösträtt, först i Europa för kvinnor. Efter grundlagsreformen 1919 får den också officiellt namnet ”riksdag”.

Under oroligheter efter den ryska oktoberrevolutionen utropar Finlands lantdag den 6 december 1917 landets självständighet, Republiken Finland uppstår. Efter inbördeskriget, hålls i mars 1919 de första fria valen, då socialdemokraterna blir största parti.

Andra världskriget innebar tre krig på finländsk mark – vinterkriget, fortsättningskriget och lapplandskriget – och dyrköpta förluster för Finland. 400 000 personer som bott i de förlorade landområdena fick nya boplatser; därtill hade 50 000 personer stupat. Finland tvingades också 1948 underteckna det så kallade vänskaps-, samarbets- och biståndsavtalet, även kallad VSB-paketen, med Sovjetunionen. Dessutom skulle Finland erlägga ett stort krigsskadestånd till Sovjetunionen.

När skadeståndet var fullgjort, fortsatte leverans av varor, nu som framgångsrik handel. Henrik Willén menar att krigsskadeståndet lade grunden till att Finland kunde bli en framgångsrik exportnation.

På president Mauno Koivistos initiativ kunde Finland upphäva VSB-pakten, vilket öppnades vägen för EU-medlemskapet. I ett bastusamtal med de stora tidningarnas chefredaktörer sade Koivisto att det viktigaste skälet att gå i EU var den utrikespolitiska säkerheten, men betonade samtidigt att detta inte fick skrivas i tidningarna; man skulle inte reta den ryska björnen.

Henrik Willén serverade mycket historia, men han talade också om Finlands ”tvåspråkiga framgångssaga”.

Jörgen Bengtson