Samerna har en lång och – för de allra flesta – okänd historia i Hälsingland.

Om detta berättade Bo Ulfhielm, antikvarie vid Länsmuseet i Gävle, på ett möte med Föreningen Norden Hudiksvall-Hälsingland den 13 november 2017 på Patricia. Hans föredrag hade rubriken ”Samernas historia i Hälsingland”.

Den samiska urbefolkningen har gjort avtryck i Hälsingland, men de synbara avtrycken är få. De finns i främst ortnamn som ”Lappåsen” (bilden), fornlämningar, föremål på museer och hembygdsgårdar, dokument samt muntliga traditioner.

Samerna utanför fjällvärlden, skogssamerna, möter vi tidigast i dokument från 1600-talet. Då handlar det vanligen om att staten vill driva samer till fjällvärlden.

I dag förstår vi att dessa skogssamer länge hade levt utanför fjällvärlden. Med tiden blir statens åtgärder för att fördriva samerna allt ihärdigare, men bönderna protesterar. Samerna behövs för att utföra uppgifter som ansågs tabu, som att slakta hästar och avliva hundar. De utför också en del efterfrågat hantverk, säger Bo Ulfhielm.

År 1710 kommer en lösning genom ett beslut att socknen kunde anställa en eller flera så kallade sockenlappar, som kunde utföra uppgifter som bönderna inte ville utföra. Mot slutet av 1800-talet förändrades bondesamhället och därmed försvann också sockenlapparnas funktion.

Många skogssamer sökte sig då samma vägar som andra, som inte längre kunde finna en utkomst i bondesamhället. De blev en del av det framväxande industrisamhället. Många efterkommande förteg sitt samiska ursprung. Det gjorde att skogssamernas historia i våra trakter är i stort sett okänd.

Bo Ulfhielm berättade om ett arbete med att identifiera skogssamiska lämningar i Hälsingland. Häromåret grävde man ut lämningarna av sockenlapparna Anna och Nils Anderssons stuga i Stene, Järvsö, från 1700-talets början. Man hittade bland annat ben från björn men framför allt ett litet metallföremål – ett hänge till en så kallad trolltrumma. Den här typen av trumma förbjöds i Sverige under 1600-talet som ett föremål för ”gudsfientlig trolldom”. Makarna Andersson förvarade trumman i lönndom. Trumman är det sydligaste fyndet i Sverige av en sådan trumma.

Närmare 40 personer kom till mötet, trots hård konkurrens av fotbollsmatchen Sverige–Italien.

– Fascinerande möte om samernas okända historia i Hälsingland, summerar Christer Bouij.

Jörgen Bengtson
Foto: Länsmuseet

Lämna ett svar