Hälsingeprost om hälsingeprost

”Olof Broman vår store hälsingeprost”, var rubriken på ett föredrag av en annan hälsingeprost, Bo Johansson, prost emeritus i Hälsingtuna, i går kväll.

Bo Johansson berättade engagerat och kunnigt om lärdomsgiganten och Hudiksvallsprosten Olof Broman (bilden) på ett möte med Föreningen Norden Hudiksvall-Hälsingland. Cirka 25 intresserade kom till föredraget på Patricia i landskapet.

Olof Broman är kanske mest känd för sitt mästerverk om Hälsingland, Glysisvallur. Det är en vidlyftig geografisk, personhistorisk, etnografisk och antikvarisk materialsamling om Hälsingland.

– Det som mest grämde Broman var att han nödgades att skriva om sitt stora bokverk Glysisvallur efter att det försvann i och med rysshärjningarna 1721, berättar Anders Bouij, som var en av deltagarna på mötet.

När ryssarna brände Hudiksvall, vara det också ytterst nära att hans hustru och en dotter blev våldtagna, berättade Bo Johansson.

– Han hyste dock inte hat till ryssarna ändå, lite märkligt, kommenterar Anders Bouij.

Olof Broman föddes i Välsta, Rogsta, 1676 och dog i Hudiksvall 1750. Han läste medicin och biologi, tog lärarexamen 1704, disputerade första gången 1699, innan han läste teologi och blev prästvigd 1710. Vid sidan av sin prästgärning i Hudiksvalls församling, blev han 1719 rektor vid Hudiksvalls trivialskola. Han blev kyrkoherde och prost 1728.

Eftersom läkarvården fungerande dåligt vid den här tiden, fick Olof Broman även fungera som traktens läkare och kirurg. Han kunde ha bortåt 2 000 patienter per år, enligt Wikipedia. Under hans tid utbröt böldpest, vilket inte avskräckte honom från att utföra läkargärningen. Bland hans patienter fanns också de karoliner, som 1719 återvände från den misslyckade expeditionen mot Trondheim.

Jörgen Bengtson