Grieg drivande i norskt identitetsbygge
april 26, 2018”Edvard Grieg och det norska”, var rubriken på ett föredrag av musikvetaren Christer Bouij på Patricia i Hudiksvall den 16 april 2018, med Föreningen Norden Hudiksvall-Hälsingland som arrangör.
Bakgrunden till föredraget var den förändringens vind, som svepte in över Norden efter Napoleonkrigen. Finland rycktes loss från Sverige och blev en del av Ryssland. Danmark förlorade Norge, som blev påtvingad en unionen med Sverige efter ett kort krig. Norrmännen lyckades till och med få igenom en egen, radikal författning, som de firar den 17 maj.
Detta startar ett norskt identitetsbygge, där kulturen – och inte minst musiken – var central. Edvard Griegs musik förde med sig en tanke ut i världen om ett självständigt Norge.
Under den danska tiden blev Norge degraderad till en dansk provins, ingen skrev längre böcker på norska.
– Under de oroliga åren i början av 1800-talet hade ett nytt sätt att tänka om nation, folk och kultur uppstått. Det innebär att norrmännen nu måste skapa en ny norskhet. De är många som deltar i detta nationsbygge, berättar Christer Bouij.
En viktig person är den på sin tid världsberömde violinisten Ole Bull (1810–1880). Det var en extravagant person, som till exempel under en resa till Egypten klättrade upp på Keopspyramiden för att spela fiol från toppen. Han engagerade bland en okänd 20-åring år 1848 för att skriva pjäser och regissera teater på den första norskspråkiga teatern i Bergen – Henrik Ibsen. Sommaren 1858 sadlade Bull sin häst och red hem till den 15-årige Edvard Griegs hem. Efter att ha hört några kompositioner av honom övertalade han Griegs föräldrar att skicka honom till konservatoriet i Leipzig för kompositionsundervisning.
Under föredraget spelade Christer Bouij Den nordlandske bondestand, som blev utgångspunkt för ett av Edvard Griegs mest centrala verk, Ballad i G moll.
– Vid hans död 1907, hade han tillsammans med gestalter som Henrik Ibsen, Bjørnstjerne Bjørnson och Edvard Munch skapat ett norskt kulturellt självmedvetande som räckte långt. Då hade också sedan två år den svensk-norska unionen upplösts, berättar
Christer Bouij, Hudiksvall, är professor i musikvetenskap med konstnärlig inriktning vid Musikhögskolan på Örebro universitet. Han är författare till bland annat läro- och fackboken ”Musik för alla”.
Som vanligt inledde Café Norden föredraget.
Jörgen Bengtson
Foto: Gunnar Grenholm
Sidan uppdaterad 25 oktober 2018