Hälsingland och hälsingelagen

Under tidig medeltid fanns i Sverige landskapslagar, som gällde ett eller några angränsande landskap. Hälsingelagen (bilden) talar om att ”med lag skall man land bygga.” Den skrevs sannolikt kring 1320. Christer Bouij berättar om hälsingelagen och de tidiga landskapslagarna.

Landskapslagarna finns inte kvar i sina ursprungliga versioner. Det vi har är avskrifter av avskrifter. När man skrev av uppkom såväl felläsningar som felskrivningar. En förutsättning för dessa lagar var kristendomens ankomst. Med den kom skrivkonsten med det latinska alfabetet.

Lagarnas utformning byggde delvis på äldre rättstänkande, i form av muntligt traderade lagar som lagmännen kunde recitera vid tinget; men det finns också en del smärre, nedtecknade bestämmelser bevarade. Ett av de mer spektakulära är Forsaringen från Hälsingland.

Lagarna skulle också möta kraven från det dåtida moderna samhället. Det handlar framför allt om krav från en framväxande kyrka och en med tiden allt starkare kungamakt.

Så här börjar hälsingelagen: ”Med lag skall man land bygga. Fördenskull, om lag icke vore i landet, då kunde ingen bo där. Därför är lag stiftad, först av Gud och så av vår konung, med välborna mäns och hela allmogens samtycke.”

Förmodligen formuleras lagen kring 1320 under överinseende av ärkebiskop Olof Björnsson.

Christer Bouij är musikvetare med många strängar på sin lyra, däribland Hälsinglands historia. Han bor i Hudiksvall.

Bakgrund: Café Norden startar klockan 18.30, programmet en halvtimme senare. Arrangemanget är ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

Förhandsanmälan: Nej.

Pris: Gratis för medlemmar i Föreningen Norden. 50 kronor för ickemedlemmar.

Plats: Patricia, Lastagegatan 9, Hudiksvall.

Dag och tid: Onsdag 30 november 2022, klockan 19.