En grufvelig historia i Nasafjäll

Föreningen Norden Hudiksvall–Hälsingland hade ett evenemang om ”Tidiga bergsbruket i Norrland” på Patricia i Hudiksvall den 25 oktober 2022. Arkeologen Ola Nilsson från ArcMontana och Landskapsarkeologerna hade föreläsning om bergsbrukets kolonisation av Norrland med fokus på Nasafjäll silvergruva i innersta Lappland.

Silvergruvan upptäcktes 1634 och närheten till Norges gräns gjorde att gränskommissionen måste avgöra i vilket land gruvan låg. Rådsherrarna träffades på kalfjället och efter mycket diskussioner bestämde de att gruvan låg i Sverige. Vid denna tidpunkt var bergsbruket, framför allt i Bergslagen, en av svenska statens viktigaste inkomstkällor. Som stormakt behövde Sverige inkomster för att finansiera alla krig.

Brytningen började 1635 och pågick en första period till 1659. Då brände en norsk milisstyrka ner hela anläggningen, oklart om det var på danske kungens uppdrag eller inte. På 1700-talet startade bergsbruket igen en period, då framför allt krossresterna anrikades igen och senare även en period på 1800-talet i liten skala.

Under dessa tre perioder utvanns bara cirka 1  000 kilogram silver och 200–300 ton bly (till kulor). Gruvan var aldrig lönsam. Men ändock betalades förhållandevis bra löner till dem som arbetade med brytningen och även till de samer som fraktade malm med renar till smältverken i Silbojokk respektive Adolfström. 

Liknade resultat hade också ett antal gruvor i Lappland, Norrbotten och Västerbotten, som anlades ungefär i samma tid. Bara små volymer utvanns och kostnaderna var alltför höga. Ofta var det brist på ved, eftersom brytningen skedde med eld och senare släckning med vatten så att berget sprack. Man försökte också använda krut och träkol utan större framgång.

Det var först med brytning av järnmalm i Gällivare och Kiruna som bergsbruket blev lönsamt. Till detta kommer att även utvinningen av olika metaller i Bolidenfältet var mycket framgångsrikt.

Därefter har bergsbruket varit mycket lönsamt i Norrland och en kassako för den svenska staten. Eftersom vi inte har några krig längre att finansiera, har vi i stället kunnat bygga upp en välfärdsstat med malmen, skog och vattenkraften som inkomstkällor.

Nästa evenemang hos Föreningen Norden handlar om ”Hästar och hästfolk” med Meta Sjödin som föredragshållare.

Gunnar Grenholm
Bild: Gruvhål